Behandla andra som du själv vill bli behandlad!

Behandla andra som du själv vill bli behandlad!

Jag skulle nu vilja sprida lite kärlek till mänskligheten ikväll när jag sitter och skriver detta inlägg. Jag har sett väldigt mycket i mina dagar angående hur människor beter sig mot varandra i ett förhållande eller i en vänskapsrelation. Jag har också egna erfarenheter av det och vet precis vad jag pratar om.

Jag vet hur det känns när man gör människor som man älskar besviken, när man sårar personer och ser hur mycket dom egentligen lider över det man gör. Hur man alltid säger exakt vad man tycker och tänker utan att tänka sig för , ens ord kan faktiskt såra en människa så oerhört mycket. Människor idag måste börja ta mera hänsyn till varandra, börja lyssna mera på varandra och försöka förstå istället för att bara döma.

Dessutom tror jag att alla människor kan förändra sig om man vill, det finns en andra chans för alla människor om man verkligen bestämmer sig för att ta tag i saker och ting. EN person som verkligen vill bli älskad och lärt sig att älska sig själv för det är otroligt viktig om man ska kunna älska en annan människa.

Som rubriken säger , man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Vill jag att en annan person ska lyssna på mig, ta hänsyn till mig och mina behov. Om jag vill att en människa inte ska avbryta mig när jag pratar eller om jag vill att folk ska visa mig respekt och ge mig kärlek samt acceptera mig som den jag är. Om jag vill att någon ska vara ärlig och trogen samt lojal mot mig ska jag också visa samma sak tillbaka vilket jag inte har gjort och skäms verkligen över det nu. För jag vill bli behandlad med respekt och bra, det vill säga att jag kommer att visa den sidan till andra. Vill jag att folk ska kunna lita på mig, måste jag våga lita på dom. Vill jag att en person ska lita på mig måste jag visa att personen kan lita på mig också.

Kommer nu att fortsätta sprida kärlek omkring mig genom mina inlägg och alltid vara ärlig och mjuk som person. Jag är så trött på allt hat !

Atta leva med hälsoångest

Atta leva med hälsoångest

Nu känner jag att det är dags att skriva om ett ämne som för mig är väldigt viktigt. Jag anser att det inte alltid är viktig att skriva om nyheter som händer i världen eller i Örebro, faktumet är att det är viktigare att prata om saker som pågår i oss människor som ingen vill prata om eller skriva om heller.

Många människor lider faktiskt av sjukdomar som inte syns utanpå och enligt vissa så syns det inte finns det inte. Hur kan ni på riktigt tänka så ? hur kan ni ens ha dom tankarna i huvudet? Det är många människor idag som lider av psykiska sjukdomar som stress, ångest , hälsoångest eller liknande. Människor som lever med svårigheter som inte alltid syns utåt.

Många människor vågar inte skriva öppet om sina sjukdomar eller ens vågar identifiera sig med dom för man är att bli betraktad som knäpp eller konstig då folk idag håller sig undan en om man berättar att man har ångest eller stress, trots att det är otroligt vanligt idag. Jag vet det själv eftersom jag har egna erfarenheter av det. Vet hur det känns när man grips av panik och andra bara stirrar på en som ett fån eller att man inte vågar berätta för en arbetsplats att man lider av ångest då man är rädd för att bli avskedad direkt. Man lider av rädslan att bli ensam eller tråkig trots att man kämpar med den dagligen då ångesten inte alltid är över en utan bara under vissa tillfällen där man upplever panik eller rädsla, oro.

Min panik är förväntans ångest, det vill säga att jag är rädd för att få ångest vilket gör att jag får ångest. Jag kan gå i en vanlig affär och känner pressen att jag inte ska få en ångestattack för att jag skäms över mig själv i den situationen då jag känner mig så fruktansvärt svag i denna situationen. Min största rädsla att känna mig svag inför andra människor.

Dessutom så lider jag av hälsoångest ,det vill säga att jag ständigt är orolig över min hälsa , vad jag äter och hur mycket jag äter, min vikt , min hälsa generellt och känner jag en symtom jag inte känt förut är jag den första som tyvärr googlar upp symtomen. Jag vet att detta är en ångest jag egentligen inte borde ha då jag alltid mått oförskämt bra och aldrig haft några tidigare problem med min hälsa varken när jag varit hos skolsystern eller hos själva läkarbesöken. Dom har aldrig hittat något fel på mig eller påpekat min hälsa eller min vikt för den delen, jag tror allt detta kom i samma veva som jag förlorade människor i min närhet av sjukdomar. Plus att när jag fick min första riktiga ångestattack kändes det verkligen som jag höll på att dö trots att det egentligen bara var i mitt huvud. Jag har ju tänkt att gå och prata med någon så jag får hjälp med detta men det är så svårt att få tag på psykologer i dagens läge. Jag skämdes förut för att jag hade ångest och ville helst inte prata om det men när jag fick det bekräftat på psykakuten så har jag mera vågat öppna. Jag älskar att umgås med människor, människor som stärker mig och vill se mig glad och lycklig då det betyder så mycket för. Människor som ger mig komplimanger och ser mig som en hel människa oavsett vad jag lider av. Det är inget fel på mig bara för att jag lider av hälsoångest , jag är inte konstig .. jag är bara en människa som har känslor precis som alla andra !

Du kan kontrollera din lycka

Människor lever i en illusion längs livets väg, fattar du rätt beslut så kommer du att kunna kontrollera din lycka.

När du vandrar längs denna väg så kommer alla dom mikrobeslut att göra dig ordentligt trött. Din hemsnickrade livsfilosofi – där du funderar över klädval, vad du ska äta är några exempel av beslut som totalt kommer dränera dig på livsnödvändig energi. Hur kan du minimera dessa beslut?

Det finns en hjärnforskare, Moran Cerf som lever eftar att minimera sina beslut, ett knep går ut att att plocka ut det som är näst överst på menyn, oavsätt vilken rätt som serveras. Vi har en tendens att låta känslor ta överhanden, vi styrs av sociala signaler där vi ofta fattar beslut som vi annars skulle ha undvikit. Glädjedödare får folk att känna sig nedstämda, snabbpratare speedar upp konversationer och komiker får människor att ta livet med en klackspark.

Moran Cherf har funnit att när två människor befinner sig i varndras närhet, då börjar deras hjärnvågor att följa samma mönster, med detta riskerar man att både följa varandras beteende känslomässigt och samtidigt härma det.

Försök att leva som du lär och lägg ditt viktigaste beslut på det sällskap som du förlitar dig på, då kan du uppnå verklig lycka i livet.

Har jag blivit gammal?

Med mina 21 år (detta år blir det 22…) undrar jag om jag är gammal? För en dag sen när jag cyklade kom denna tanken till mig och jag har inte riktigt kunna släppa den. Visst förstår jag att jag ”har hela livet framför mig”, och att jag fortfarande är ”ung och dum”. Däremot finns tanken kvar; ”Jag har blivit gammal”.

Sista åren har synen blivit sämre och jag ser lite blurrigare på långt håll. Jag har ont i knä och rygg – eller i hela kroppen för den delen. Visst kan det handla om att jag slutat träna och innan det faktiskt var elitidrottare. Eller kanske det i kombination med att jag jobbar inom restaurang där jag springer runt och bär tungt hela kvällarna. Hur som – ett ålderstecken.

Ännu ett sådant är att jag starkt drar mig från tanken på en utekväll. Helst av allt undviker jag alkohol och myser hellre ner mig framför en bra film med en kopp te i handen. När jag väl tar mig en drink eller två får jag känna det dagen efter. Är det ens rimligt hos en 21 åring?

Jag började också tänka att jag inte uppskattar var världen är på väg. Jag uppskattar inte den nya musiken som kommer nu. Bättre var det när Taylor körde country och Rihanna sjung om att vara ”Only girl in the world” eller möjligen tillsammans med Eminem i ”Love the way you lie”. Sa jag precis ”det var bättre förr”…?

Den digitala utvecklingen fascinerar mig lika mycket som den skrämmer mig. Senast igår pratade jag med morfar om hur allt går så fort och tänkte sen på hur klistrade vi är till skärmar. Hur vi pratar med Alexa eller Google för att ta reda på vädret istället för att dra upp gardinen och se för oss själva. Plattan och skärmar generellt är vår bästa barnvakt – det ser jag dagligen på jobbet. Missförstå mig rätt nu; utvecklingen är otrolig, men jag ser också hur mänskligheten snart blir som i Disneyfilmen Wall-E.

Jag slogs under min lilla cykeltur av tanken att jag kanske faktiskt blivit gammal, när det var några högstadie-/gymnasieelever som cyklade framför mig. De skrattade, jagades med cyklarna och tog upp hela cykelbanan. Jag kände att jag irriterade mig på dem när jag inte kunde ta mig förbi. Det var just då jag hörde tantrösten i mitt huvud säga ”ugh, dagens ungdom…”. ORDEN JAG SJÄLV HATAR!? Dom kom ifrån mig?!

Där och då började jag spekulera och insåg att ja, jag har nog blivit en tant… (i alla fall i sinnet). Men det var först idag jag insåg varför jag ville dela med mig av det här. För alla unga som inte skapat en tant eller farbror i sitt huvud säger jag ”Njut och LEV!” var dumma, ha kul och visa respekt. Världen är eran, så ta hand om den och er själva! För er som är tant eller farbror på riktigt säger jag; ”Släpp det” Det ni säger gör ingen skillnad, ni anses vara gnällgubbe och tänk hur tråkigt deras liv blir om några år när vår planet förstörts så vi inte kan bo på den längre. Och till er som är som mig, en tant fast i en ung kropp säger jag ”vad tror du att du är? Skärp dig, lev lite!”

Vad är egentligen en blogg

Vad är egentligen en blogg

Jag började lite att fundera när jag startade min blogg här på Örebro Tribune; Vad är egentligen en blogg är för någonting?

Om jag och andra uppfattar det på samma sätt som jag, men jag tänkte att jag skulle skriva nu vad en blogg är för mig.

Jag skriver en blogg privat, ibland skriver jag om mina tankar och åsikter och ibland skriver jag om vad jag gör på dagarna. Jag har insett att en blogg är något folk vill läsa, men en chans för mig att skriva vad jag egentligen vill och kanske nå ut till andra människor om mina tankar och åsikt.

Jag skulle inte säga för mig att en blogg är nyheter, det är mera en intressant läsning för läsarna som följer bloggen. Det kan vara saker som människor själva kan relatera till eller saker som andra människor kan lära sig någonting av och kanske undvika att hamna i samma situation själv. Dessutom så hoppas jag att min blogg ska vara något folk vill läsa om och jag tänker inte längre vara rädd för att yttra min åsikt då jag inte kränker någon eller nått sånt.

Jag har läst privatjuridik det vill säga att jag har full koll på alla regler i detta samhälle och regler och lagar i hela Sverige.

Jag fortsätter plugga nu lite privat då jag tycker det annars är fruktansvärt jobbigt att minnas exakt allt ,det vill säga att jag är medveten angående vad jag får säga till människor och vad jag inte får säga till människor.

Jag vet vad jag får skriva om och vad jag inte får uttrycka mig, det är därför jag kan skriva ganska fritt i min blogg. Om ni gillar det så fortsätt läs mina inlägg här och följa gärna min privata blogg också, då det skulle betyda oerhört mycket för mig.